Böckerna säljes i Stjärnsfors Kvarn. |
|
![]() |
Viktor Palmqvist föddes 1879 i mjölnartorpet "Kvarna", den byggnad som idag är Stjärnsfors station. Palmqvist berättar om tiden från 1890-talet till massafabrikens nedläggning och flyttning till Skoghall 1918. |
![]() |
Om smedernas sociala villkor i Stjärnsfors. Vi följer familjen Box och förstår att det inte var bättre förr. Boxfamiljen har sitt ursprung i Kroppa och de flyttar runt mellan bruken från 1700-tal till sent 1800-tal. Vi träffar förvaltaren Torsten Rudenschöld som försvarar smeden Lars Box inför bolagets revisorer. |
![]() |
Det hela började med att Konstnärsgruppen Horisont rustade upp den gamla kvarnen i Stjärnsfors till ett kvarnmuseum och utställningslokal. Samtidigt väcktes intresset, främst hos Ulf Hedenäs, att veta mer om den tidigare kvarnverksamheten i den gamla byggnaden. Detta i sin tur förde vidare till den mer än 200-åringa järnhanteringen på platsen, som avlöstes av massabruk och av industriell tillverkning av träkol för Hagfors Järnverk. Saklig industrihistoria blandas med levande inblickar i människors liv. |
![]() |
Detta är ett komplement till boken "Kvarn i bruk", och även i denna bok görs utflykter bland torp och människor i Stjärnsfors. Bilderboken spänner över tiden från mitten av 1800-talet och 100 år framåt. |
![]() |
Människorna kring Lapptorp är en krönika om folket på gräsrotsnivå. En liten släktkrets mellan Sjögränd och Edebäck skildras från 1700-talet, och kvinnornas öden som sällan fått någon uppmärksamhet har här en tydligare framtoning. |
![]() |
Varför kallas hon för Ryss-Kersti? Var hon piga hos Torsten Rudenschöd? Spökar hon på Stjärnsfors? Det är några av de frågor som dyker upp i skriften om Ryss-Kersti. Det är egentligen bara frågan om spökerierna som inte kan besvaras tillfredsställande. Hon var en kvinna av folket och tämligen obekant för de flesta. Från början av 1800-talet till slutet av samma århundrade levde och verkade hon i Stjärnsforsbygden. |